Etiketter

, , , , , , , , , ,

I dag har inte alls varit någon bra dag.

Redan i morse ville jag bara dra täcket över huvudet och ”aldrig gå upp mer”.

Kände mig redan helt off igår kväll så jag bäddade ner mig med min” ispåse” på pannan och slökikade på Familjen annorlunda och Dicte.

Tänk er att ni har en infektion i kroppen, så känner jag mig nästan varje dag och såklart även i gårkväll.

Jag orkade helt enkelt inte ta mig upp till ovanvåningen och lägga mig i min säng så jag stannade i soffan.

För att återgå till det jag började skriva om, den här satans dagen.

Började som sagt dagen på medicinmottagningen på mitt sjukhus, det var jag och en massa gamla människor som satt i väntrummet.

Ganska snabbt blev det min tur och sköterskan hänvisade mig till en våg.

varför vet jag inte men det var bara att kliva upp på plattan och se siffrorna i vitögat.

Siffror som påminner om alla dessa kilon jag släpar omkring på.

Kilon som jag hatar mest av allt i hela världen.

Siffror som påminner mig om en massa negativa saker som jag känner när jag ser det.

Att väga mig hemma är helt ok och jag känner inte längre någon panik över att bestiga vågen.

Jag vet ju ungefär vart jag ligger, men att göra det inför en annan människa var inte direkt något jag tyckte var bekvämt.

Doktorn jag träffade idag var inte av den färdigaste sorten ändå kändes det bra.

Bra till den grad att hon lyssnade på vad jag sa och frågade en massa som hon undrade.

Vi pratade en hel del om svininfluensavaccinet och hur jag mått sämre efter det.

Jag passade även på att ta upp all den ledvärken jag har, och innan jag lämnade mottagningen skulle en sköterska ta prover på mig om jag hade någon reumatisk åkomma eller några antikroppar.

Även nya sköldkörtelprover och en massa andra prover togs.

Skönt med någon som tar prover och försöker att hitta en lösning på vad som är fel och inte säger att vi ska vänta och se.

Blodtrycket var inte så mkt att hänga i granen idag heller 140/103 en klar ökning av undertrycket sen sist jag var på mätning.

Ringde puckoläkaren för att få en tid för mer eller annan blodtrycksmedicin, är så trött på att gå omkring och må som en potta skit hela tiden.

Efter det här äventyret drog jag raka spåret till jobbet även fast jag inte kände mig bra.

Jag vet att jag borde lyssna på min kropp och signalerna den sänder mig och jag vettifaan varför jag åkte till jobbet egentligen?

Dagen har varit ett smärre helvete men jag fick iallafall sagt det jag ville till schemaansvarige.

Ursäkta mig men nu ska jag sladda in på era bloggar och se vad ni haft för er sen ska jag gå och självdö i soffan 😉

Annonser