Just nu är jag inne i en djup period så ni får helt enkelt bara stå ut och rida ut stormen.

Jag känner mig vissen och splittrad.

ungefär som ett pussel som man just hällt ur kartongen och allt ligger i en enda hög och väntar på att finna just sin plats.

Pusselbitar som jag inte längre vet om dem kommer att passa mitt pussel.

Pusselbitar som ligger osorterade huller om buller.

En hög på ett ställe, en annan lite längre bort.

Pusselbitar som tidigare hade en bestämd plats i det där pusslet.

Ni fattar att jag menar mitt inre pussel va?

Annonser